Att norra Utö har en industrihistorisk miljö av riksintresse torde stå klart för var och en som haft möjlighet att besöka Lurgatan med dess låga timrade gruvarbetarbostäder eller beskåda de djupa gruvschakten - måhända Sveriges äldsta järngruvor, upptagna redan under tidig medeltid. Både dagbrotten och de många mäktiga varpstenshögarna kring gruvorna betraktas som lagskyddade fornlämningar, också åtskilliga av de kringliggande byggnaderna är miljömässigt omistliga.
Som läsaren kommer att se så säger jag varken bu eller bä om vilken slags metallhantering som förekommit i Igelsta, men kanske finns hela produktionskedjan från malm till färdigsmitt föremål representerat. Här måste vi tyvärr vänta på de analyser som ska utföras.