Vi kunna icke uraktlåta att säga ifrån

”Vi kunna icke uraktlåta att säga ifrån”

AGA Lidingö, Martin Franzén och Georg Samsjö (i mitten längst fram) var med och bildade Gasaccumulators Verkstadsklubb. Fr.v. Kronborg, Petterson, Franzén, Kjellin, Samsjö, Björk och Wetterkvist. Foto: AGA, 1919

På AGA-tomten cirkulerade otaliga historier om Gustaf Daléns intresse för de anställdas välbefinnande – han insåg värdet av kunniga och intresserade arbetare och hans morgonrundor i verkstan var typiska.

Mindre känt är att det inte alltid var så idylliskt mellan arbetare och arbetsgivare, eftersom AGA och Dalén givetvis inte delade den växande arbetarrörelsens värderingar och strävanden. Politiskt stod man på motsatta sidor. Dalén själv representerade högern i Lidingö stadsfullmäktige, och AGA:s styrelseordförande, amiral Arvid Lindman, var svensk statsminister i två högerregeringar. Samtidigt kämpade AGA verkstadsklubb för ett socialistiskt samhälle, genom reformer eller revolution, beroende på vilket av arbetarpartierna man stödde.

Vid AGA:s 15-årsjubileum togs den här bilden på företagets veteraner. De är från vänster Carl Kronborg, Johan Pettersson, Martin Franzén, Kjellin (förnamn okänt), Georg Samsjö, Herrman Björk och Viktor Wetterqvist. Två av dem – Franzén och Samsjö – var med och bildade verkstadsklubben 1906 , och utkämpade flera hårda duster med arbetsgivaren Gustaf Dalén. En av dem ägde rum i början av 1920-talet, då efterkrigsdepression rådde och företagen sänkte lönerna med upp till 50 procent. När AGA förde fram sina krav på lönesänkning gav klubben ett bittert svar:

”Vi vilja även framhålla att vi städse under hela kristiden uppträtt på ett lojalt sätt. Tacken därför är nu 20 procents avdrag eller sparken. Vi kunna icke uraktlåta att säga ifrån, att dylikt vittnar icke om det goda förhållande, som förut varit rådande mellan arbetarna och ledningen.”

Men det hjälpte inte att verkstadsklubben sa ifrån. Gustaf Dalén uttryckte sin besvikelse över att arbetarna inte godvilligt gick med på avdraget, och lönen sänktes i två omgångar. På ett år minskade antalet arbetare från cirka 400 till 90, och Gustaf Dalén gav i en DN-artikel den då nyinförda åttatimmarsdagen skulden för AGA:s dåliga läge.

Helene Broms och Nina Enström