Arkiv
I en lång rad arkiv finns material som speglar det industriella arvet i länet på olika sätt. Den här sammanställningen omfattar till största delen stora centralarkiv som alla ger sin unika bild av industriarvet. Man får dock inte glömma att intressant material också finns i en lång rad andra arkiv. Exempel på sådana är kommunarkiv, enskilt förvaltade företagsarkiv och lokala arkiv som förvaltas av hembygdsföreningar. Faktum är att industrihistoriskt material av direkt eller indirekt intresse kan finnas i de flesta äldre arkiv.
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA)
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) är centralt arkiv för Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museum och Kungliga Myntkabinettet.
Arkivet är särskilt användbart för arkeologer, konsthistoriker, studerande, arkitekter, arkitektur- och byggnadshistoriker (särskilt äldre kyrklig konst), hembygdsforskare samt numismatiker, men det innehåller också material som är intressant för forskare i andra ämnen.
ATA:s webb
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB)
Arkivbeståndet omfattar drygt 5.000 arkiv, med ca 8.000 hyllmeter handlingar, från fackliga och politiska organisationer, d.v.s. i första hand från fackförbund, politiska partier, kvinno- och ungdomsorganisationer. Över 500 personarkiv finns på institutionen, t.ex. alla SAPs partiordförandens arkiv från Hjalmar Branting till Ingvar Carlsson. Arkiv från andra organisationer, t.ex. Folkets hus och parker, ABF, RFSU, Unga Örnar, liksom från tidnings- och tryckeriföretag, förvaras också på ARAB. I huvudsak är det handlingar från 1880-talet fram till idag som finns i ARABs bestånd. Fotosamlingarna omfattar närmare en halv miljon fotografier, fotosamlingen omfattar över 800 fanor och standar och affischsamlingen drygt 10.000 affischer. Dessutom finns stora film-, ljud- och videobandsamlingar. Vid sidan av de rikstäckande organisationernas arkiv finns också mycket lokalhistoriskt intressant material i ARABs bestånd. ARAB fungerar som lokal- och regionalarkiv för arbetarrörelsens organisationer inom Stockholms stad och län. Mycket material från andra delar av landet, från t.ex. arbetarekommuner och fackföreningar, förvaras också på institutionen, eftersom de lokala arbetarrörelse/folkrörelsearkiven inte kom igång förrän efter andra världskriget. Arkivhandlingar från lokala arkivbildare utlevereras nu successivt till de lokala folkrörelsearkiven. I ARABs samlingar finns också utländskt och internationellt material, t.ex. från den tyskspråkiga exilen i Sverige efter 1933.
Arbetarrörelsens arkiv och biblioteks webb
ArkDes Arkitektur- och Designcentrum
Arkitekturmuseets samlingar är Sveriges största i sitt slag och består av cirka 2 miljoner skisser, ritningar och handlingar, cirka 600.000 fotografiska bilder och cirka 2.000 arkitekturmodeller. Som exempel kan nämnas att Arkitekturmuseet bevarar arkiven efter internationellt kända arkitekter som Gunnar Asplund, Sigurd Lewerentz och Ragnar Östberg. En stor del av fotografierna utgörs av arkitekturfotografen Sune Sundahls hela negativsamling. Dessutom finns exempelvis en stor mängd fotokopior av fotografen C G Rosenberg. Arkitekturmuseets bildbank tillhandahåller mot avgift lån av reproduktioner av dessa ritningar, skisser och fotografier. Med Arkitekturmuseets databas ARKDOK är det möjligt att få upplysningar om Arkitekturmuseets och många andra arkivs arkivalier, enskilda arkitekter och uppförda byggnader. Arkivet är öppet för såväl professionella som amatörforskare och andra intresserade.
ArkDes webb
Brandförsäkringsverket
Allmänna Brandförsäkringsfonden började sin verksamhet den 31 oktober 1782. Motivet till att bilda en för riket allmän fond var att komplettera den legala brandstoden som inte omfattade offentliga byggnader, kyrkor och större gårdar o.d. och inte heller byggnader i städer.
För att erhålla en brandförsäkring i äldre tider krävdes en noggrann beskrivning av byggnaderna. Värderingen förrättades i stad av två magistratspersoner med tillkallade edsvurna mur- och byggmästare, och på landet av häradshövdingen jämte två nämndemän. För smärre hus ägde häradshövdingen rätt att ge uppdraget till kronobefallningsman eller länsman. Bruksbyggnader värderades av bergsmästare med biträde av två sakkunniga män. I början av 1800-talet tilläts värdering även av lantmätare, häradsskrivare och länsmän. Först från 1850 utvidgades successivt kretsen värderingsmän till att värderingen utfördes av i verket anställda värderingsmän.
I samarbete med SVAR (Svensk arkivinformation) är värderingar, gjorda under åren 1782 – 1930, mikrofilmade och registrerade. Registret som omfattar 60.000 värderingar är sorterat efter gamla sockennamn och tillgängligt på Internet. Värderingar finns över offentliga byggnader såsom kyrkor, tingshus, skolhus liksom fabriker och bruk samt större enskilda gårdar t.ex. gods och sätesgårdar. Genom SVAR finns möjlighet att låna mikrokort eller att köpa papperskopior på värderingshandlingen. Under åren 1782 – 1808 försäkrades även byggnader belägna i Finland. Dessa värderingar återfinns under sockennamn ”Finland”. Mikrofilmerna är även tillgängliga vid besök på Brandförsäkringsverket.
Kartor
Redan när bolagets verksamhet började 1782 ankom det på magistraten beträffande städerna att till bolaget insända kartor utvisande gator, kvarter och tomter. För bruk och större gårdar skulle värderingen åtföljas av en planritning. Detta kartmaterial är till viss del tillgängligt vid besök hos Brandförsäkringsverket.
Centrum för närigslivshistoria
Bevarar mer än 30.000 hyllmeter näringslivshistoria från 1700-talet och framåt. Till detta kan läggas 2 miljoner fotografier, 600.000 ritningar och 10.000 föremål (produktmaterial och liknande). I allt finns det material från runt 1.600 företag (arkivbildare).
Beståndet är till största delen sökbart i översiktlig form på webbplatsen. Per telefon och på plats kan sökningar göras i detalj via olika register. Separata sökningar kan göras över fotografier och föremålsregister. Allt förtecknande sker i enlighet med allmänna arkivschemat.
Arkivbeståndet representerar de flesta branscher och även de flesta storlekstyper av företag. Inom bank- och försäkringsbranschen är beståndet i det närmaste heltäckande. Även förlagsbranschen är väl tillgodosedd. Historiskt världsledande företag som Ericsson, Alfa-Laval, Bolinders Mekaniska Verkstad med flera finns här, likväl som små och medelstora företag. I beståndet finns även ett historiskt konkursmaterial, där många av företagen gick ur tiden redan på 1800-talet.
Centrum för närigslivshistorias webb
Kooperativa förbundets bibliotek och arkiv
KF Biblioteket vid Koopi, som invigdes den 17 juni 1998, har en anrik och lång historia. Kooperativa förbundet, KF, har sedan 1927 byggt upp ett bibliotek med historiskt arkiv och bildarkiv. Biblioteket inryms och förvaltas sedan 1998 av Kooperativa institutet, Koopi, på uppdrag av KF. Biblioteket omfattar cirka 60.000-70.000 böcker från 1750-talet och framåt, samt en stor mängd handlingar, bandupptagningar, affischer, pressklipp, specialsamlingar, föreningsmaterial. Cirka 350.000 bilder från stämmor, kongresser, butiker, varuhus, industrier och porträtt från tiden för KF:s födelse 1899 fram till idag. Våra specialsamlingar av Robert Owen, Utopier, Charles Fourier och om kommuniteter är kända. Dokumentationen har en stor ämnesmässig, organisatorisk, kronologisk och geografisk spännvidd och samlingarna innehåller ett antal bokliga rariteter. Förutom material om svensk kooperation, dess historia och nutid, finns det ett omfattande – främst historiskt – material om de svenska folkrörelserna. Samlingarna innehåller även material om kooperation i andra länder och om kooperationen som internationell rörelse.
Norrtälje stadsarkiv
I Norrtälje stadsarkiv finns Skebo bruks arkiv samt ett flertal företagsarkiv.
Ytterligare information: Norrtälje stadsarkivs webb
Nordiska museets arkiv
I Nordiska museets arkiv finns ett stort och rikt material om liv och arbete i Sverige, om levnadsvillkor, tankar, föreställningar och upplevelser. En stor del har tillkommit genom museets egen insamlingsverksamhet i form av fältarbeten och frågelistor, annat har köpts eller donerats av privatpersoner, organisationer och företag. Dagböcker, brev och kassaböcker är exempel på personrelaterade arkivalier av stort värde.
Fältundersökningarna, som bedrivits sedan slutet av 1800-talet, har resulterat i ett mångskiftande material bestående av intervjuer, beskrivningar, ritningar, uppmätningar, fotografier, filmer och föremål. Insamling genom frågelistor i skilda ämnen har pågått kontinuerligt sedan 1928. Minnesinsamlingar – bland annat av yrkesminnen från 1945 och framåt – och skrivarupprop ger ett unikt självbiografiskt material.
Nordiska museet har landets största kulturhistoriska fotografisamling med cirka 4 miljoner fotografier från 1840-talets dagerrotyper till aktuella reportagebilder. Flera stora fotografarkiv och bildsamlingar har förvärvats, som Gunnar Lundhs, KW Gullers, STF:s bildarkiv med flera. Här finns också många amatörers bilder och äldre bygdefotgrafiska samlingar. Filmarkivet omfattar närmare 400 filmer, både egenproducerade och förvärvade.
Nordiska museets arkivs webb
Riksarkivet
Den centrala statsförvaltningens arkivbestånd bevaras och vårdas av Byrån för statliga arkiv. Till omfånget räknas handlingarna i dryga tio hyllmil, en siffra som ständigt växer. Stora delar av detta material har industrihistoriskt intresse, tex Statistiska centralbyråns arkiv.
Över 2.000 hyllmeter företagsarkiv fördelade på bl.a. försäkringsbolag, bankfirmor, hypotekskassor, bryggeriarkiv, flygbolag och äldre industriarkiv förvaras. Vissa akademier, stiftelser, sällskap, teatrar, fonder, ordnar, samfund, institut, skolor och inrättningar har också anlitat Riksarkivet för att deponera sina äldre arkiv. En rad centrala godsarkiv finns i Riksarkivet. På person- och släktsidan finns det dominerande skiktet från 1600-talet och framöver vad avser politiker- och ämbetsmannavärlden m.m.
Riksakivets webb
Avdelningen för audiovisuella medier på Kungliga biblioteket fd Statens ljud- och bildarkiv (SLBA)
Arkivet, som nu är den del av KB, har funnits sedan 1979 och är Sveriges nationalarkiv för inspelat ljud och rörliga bilder. Samlingarna består huvudsakligen av radio, TV, film, video, skivor, CD och multimedia. Enligt lag skall pliktexemplar levereras till myndigheten. Målet är att på sikt samla, bevara och tillhandahålla hela den svenska produktionen av inspelat ljud och rörliga bilder. Större delen av arkivmaterialet är, av upphovsrättsliga skäl, endast tillgängligt för forskning på plats i Stockholm eller som fjärrlån på ett 30-tal platser i landet. Det är också möjligt att göra beställningar från motsvarande arkiv i Danmark, Norge och Finland.
KB:s webb
Stockholms stadsarkiv
Stockholms stadsarkiv är arkivmyndighet för Stockholms stad och har landsarkivfunktion för Stockholms län. Vi förvarar alltså arkiv både från Stockholms stads kommunala verksamheter och från de lokala statliga myndigheterna i länet.
Det betyder att det i Stadsarkivet finns ett omfattande utbud för den som söker information om Stockholms månghundraåriga historia – ända tillbaka till 1400-talet. Här finns de gamla Tänkeböckerna, vilka ger en fantastisk inblick i stadsbornas liv från 1474 till 1600-talets mitt. Här finns stora mängder vackra ritningar och kartor, domstolsprotokoll och polisrapporter, rullor från sjömanshus, sjukjournaler, klasslistor och betyg, stadens myndigheters arkiv, kyrkoarkiven med födelse- och dopböcker, dödböcker och vigselhandlingar. Här finns också det internationellt uppmärksammade Rotemansarkivet, ett detaljerat folkbokföringssystem från sekelskiftets Stockholm. Alla handlingar och dokument har en historia att berätta. Om hur Stockholm blev Stockholm och vilka de människor var som genom århundraden arbetat och levt i huvudstaden och hur deras liv gestaltat sig.
Stockholms stadsarkivs webb
Stockholms stads brandförsäkringskontor
Brandkontoret förfogar över ett unikt arkivmaterial som omfattar hela företagets verksamma tid från 1746 och utgör en unik dokumentation över de försäkrade fastigheterna. De är dokumenterade med uppgifter om själva byggnaden och fastighetsägarna. Det gör kontorets arkiv och framförallt de byggnader som försäkrades under 1700-talet, till en eftersökt källa för forskare.
Stockholms stads brandförsäkringskontors webb
Stockholms stadsmuseum
Arkivet är Stadsmuseets kunskapsbank. Här finns material som berättar om Stockholms historia: arkeologiska undersökningar, byggnads- och specialinventeringar, etnologiska rapporter, uppteckningar, kartor, ritningar, affischer, småtryck, tidningar, pressklipp samt framför allt bilder som täcker in de flesta områden av forna tiders samhälle och samhällsliv. Ämbetsarkivet innehåller handlingar rörande museets kulturmiljövårdande insatser och dess i övrigt mångskiftande verksamhet. Här finns porträttsamlingar, intressanta personarkiv – om bl a Carl Michael Bellman, Albert Engström och Emil Norlander.
Stadsmuseets fotosamlingar utgör ett mångfacetterat och rikt bildminne för den som söker en bild av Stockholm nu och då. Stadsmuseet har stora (närmare 2 miljoner objekt) egna samlingar av negativ, fotografier, originalkopior, porträtt, diabilder, pressbilder, filmer, panoramabilder. Vi tar även hand om och vårdar samlingar åt stadens övriga förvaltningar. Vi är ett av de få museer som kan exemplifiera den fotografiska utvecklingen genom de daguerrotypier, ferrotypier, panotypier m.m. av äldre bildframställningstekniker som finns i vår samling.
Sjöhistoriska museet
Acta/ritningsarkivet innehåller handlingar från de flesta avsnitt av den maritima historien. Här finns både material som museets egna verksamheter gett upphov till och sådant som köpts eller donerats. Här finns dokument rörande varv och mäkleriverksamhet, föreningsarkiv och handlingar från privatpersoner. Förutom handlingar finns en omfattande ritningssamling.
De fotografiska samlingarna innehåller ca 300.000 fotografier, 25.000 diabilder och en stor samling skioptikonbilder. Fotografierna täcker en tidsperiod från 1860-talet och framåt. Flera stora fotosamlingar har under åren donerats eller köpts in.
Stockholms spårvägsmuseum
Museet har arkivhandlingar från både SLs föregångare SSB, SSN, SCO,SS m.fl. och från andra företag och organisationer. Arkivhandlingar om kollektivtrafik i Stockholm finns även på andra arkiv i Stockholm. Pressklipp finns från 1900 till idag. Excerpter från Dagens Nyheter finns för åren 1876-1898. Kartor finns över spårvägstafiken i Stockholm för åren 1886, 1904, 1905, 1906, 1907, 1924. Från 1926 finns en obruten svit kartor utgivna av Stockholms Spårvägar och SL. I dessa kartor finns även tidtabeller. I arkivet finns även årsberättelser för Stockholms Södra Spårvägsbolag, Stockholms Nya Spårvägsbolag, Stockholms Spårvägar och AB Storstockholms Lokaltrafik.
Stockholms spårvägsmuseums webb
TAM-arkiv
Vid TAM-Arkiv förvaras cirka 600 olika arkiv från 1860-talet och fram till nutid. Arkiven härrör från olika fackliga tjänstemannaorganisationer och närstående organ. Personarkiv finns från ledande företrädare i den svenska tjänstemannarörelsen. Förutom rikstäckande organisationer förvaras i arkivet också ett stort antal arkiv från lokala/ regionala föreningar och sammanslutningar inom Stockholms län. Organisationer verksamma i övriga landet bör förvara sina arkiv så nära sin hemort som möjligt. Endast då ett närliggande föreningsarkiv saknas åtar sig TAM-Arkiv att förvara dessa arkiv. TAM-Arkiv står emellertid till tjänst med upplysningar om närmaste förenings-arkiv och kan fungera som kontaktförmedlare.
Till arkivet hör en omfattande bildsamling. De flesta fotografierna kommer från organisationernas tidningar och tidskrifter, från 1930-talet och framåt.
I arkivet finns också primärmaterialet från de dokumentationer (bland annat insamlingar av yrkesminnen) som TAM-Arkiv har genomfört. Vid TAM-Arkiv finns även ett litet antal fanor, standar, videokassetter och affischer. Arkivmaterialet är med få undantag tillgängligt för forskning.
Tekniska museet
Tekniska museets arkiv omfattar cirka 1000 hyllmeter handlingar och bilder samt 250.000 kartor och ritningar. Teknik- och industrihistoriska arkivet innehåller handlingar såsom protokoll, korrespondens, räkenskaper, fotografier och tryckta kataloger från svenska industriföretag. Här finns också flera hundra enskilda arkiv och samlingar efter kända uppfinnare och industrimän bl a Carl Sahlins bergshistoriska samling som innehåller handlingar rörande främst den svenska järn- och stålindustrien genom tiderna och kapten John Neréns motorhistoriska samling som innehåller kataloger, instruktionsböcker, fotografier rörande bilar, motorcyklar, båtmotorer mm från hela världen. Ritningsarkivet innehåller skisser och utkast av svenska uppfinnare och konstruktörer, byggnadsritningar över industriella anläggningar, konstruktionsritningar över mekaniska anordningar vid gruvor, bruk, fabriker och verkstäder, ritningar av maskinkonstruktioner, verktyg och produkter samt kartor. De äldsta ritningarna är från 1700-talet. Bildarkivet innehåller stora samlingar av fotografier rörande svenska företag och uppfinnare från 1850-talet och framåt, exteriör- och interiörbilder av fabriker, arbetsbilder och produktbilder samt personbilder m m. Bild- och negativarkivet innehåller uppskattningsvis 500.000 fotografiska positiva bilder och 120.000 negativ.