Källor och metod

S:t Eriks bryggeri. En bryggeriarbeterska med en back jubileumsöl, plats: Kvarteret FORMANNEN. Åsögatan, Södermalm. Foto: Herman Ronninger, 5 maj 1953 Källa: Stockholmskällan/Stockholms stadsmuseum

Det material som har använts för att sammanställa kartorna utgörs till största delen av inventeringar och kulturmiljövårdsprogram som utförts av museer och andra kulturarvsinstitutioner. De har inriktats på en kommun, på länet och i några fall på hela riket. I detta material kommer flera försörjningsindustrier fram, men det finns också problem med materialet. De äldsta inventeringarna är från slutet av 1970-talet och de flesta är mer än tjugo år gamla. Sedan de gjordes har många verksamheter och byggnader förändrats eller försvunnit. Inventeringen av industrier i Södertälje utgick helt från arkivmaterial och tog alltså även med anläggningar som varit försvunna sedan länge medan andra inventeringar har utgått från bebyggelsen och därmed inte har med redan försvunna företag.

Det har heller inte alltid varit möjligt att få fram uppgifter om företagen, t ex finns det i flera fall oklarheter om när företag har varit verksamma. Det gäller i synnerhet stenhuggerier vilket beror på att det i stor utsträckning saknas arkivhandlingar från företagen. En av anledningarna till bristen på material från de mindre företagen har att göra med verksamhetens tillfälliga karaktär. Ofta uppstod dessa företag när en större beställning gjordes för något byggprojekt för att därefter upphöra eller gå på sparlåga tills nya beställningar gjordes. Möjligen kan dessa förhållanden också gälla andra företag och andra verksamheter t ex tegelbruken som sällan var i drift året runt. I kartsammanställningarna redovisas industrierna med osäker datering på en särskild karta.

Det finns således felaktigheter i materialet. Att kontrollera och korrigera uppgifterna är ett tidsödande arbete som inte har rymts inom ramarna för detta projekt.

Som ett komplement till detta äldre material har vi gjort ökningar på aktuella webbsidor för att fånga upp företag som är verksamma idag. Inte heller dessa uppgifter har vi kunnat kontrollera.

Stenhuggning utomhus vid J. G. Petterssons stenhuggeri, Karlsängen.

Fortsatt arbete
Vi har inledningsvis koncentrerat oss på någorlunda samtida material. Det kan dock i en fortsättning av projektet ställas mot äldre källor som häradskartor, landshövdingeberättelser och fabriksberättelser. Även de enskilda företagsarkiv som förvaltas av Centrum för näringslivshistoria i Stockholm kan bli värdefulla om projektet utvidgas.

Annat material som kan vara relevant för projektets fortsättning utgörs av

•    dokumentationer och inventeringar av enskilda miljöer
•    företagsmonografier
•    statistiska uppgifter
•    industrikalendrar och kataloger
•    hembygdsföreningars samlingar och arkiv

I den litteraturlista som avslutar denna text finns inventeringar och undersökningar från såväl Stockholms län som från andra delar av landet

Det sammanställda materialet har ännu inte analyserats och några slutsatser är därför för tidigt att dra. Det går dock redan nu att se att tillverkningen har skilt sig åt mellan länets olika delar. T ex har en stor andel av länets livsmedelsproduktion skett i Stockholms stad medan det har funnits en stor mängd tegelbruk i länets södra delar. En angelägen uppgift i det fortsatta projektarbetet är att redogöra för dessa och andra skillnader mellan olika delar av länet och att undersöka orsakerna till dem. Det är också viktigt att analysera hur produktionen har förändrats och vad förändringarna berott på i form av exempelvis förändrade transportmöjligheter och konsumtionsmönster.

Litteratur
Borg, Henrik, Den skånska livsmedelsindustrin – projektrapport inom Skånes industriella arv, Regionsmuseet i Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:64 (Kristianstad 2005).

Darphin, Jean-Paul, Sockrets katedraler, Riksantikvarieämbetet (Stockholm 1994).

Det industriella kulturarvet i Stockholms län: Program för brukande och bevarande, Länsstyrelsen i Stockholms län (Stockholm 2006).

Gustafsson, Linda, Y som i Yxhult, Örebro läns museum (Örebro 2009).

Gårdstedt, Hanna, Ingen” riktig” industri: En genusanalys av livsmedelsindustrin i industriminnesvården,
Göteborgs universitet, Avdelningen för kulturvård (Göteborg 2005).

Isacson, Maths & Nisser, Marie ”Industrisamhällets omvandling – en utmaning”, Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 36, 1998.

Lundqvist, Torbjörn, Den stora ölkartellen: Branschorganisering och kartellbildning i bryggeriindustrin 1885-1914  (Uppsala 1995).

Nilsson, Staffan,  Bryggeribyggnader: En studie i svensk industriarkitektur 1846-1918 (Stockholm 1979).

Nilsson, Staffan, Bryggerier i Sverige, Riksantikvarieämbetet (Stockholm 1983).

Olsson, Lars-Eric, Tegelbruk i Sverige, Riksantikvarieämbetet (Stockholm 1987).

Regional landskapsanalys för Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län, i manus.

Rosander, Lennart, Cement:  Stora Vika – industriort i folkhemmet, i manus publiceras 2010.

Rosander, Lennart, Vätögranit: Stenindustri, folkrörelser och politik i Vätö Landskommun 1890-1940 (Stockholm-Norrtälje 2000).

Sommestad, Lena, Från mejerska till mejerist (Lund 1992).