Nacka

Text: Cecilia Hammarlund-Larsson, Nacka kommun, Kulturhistoriska miljöer, 1987

Tidiga industrier
Nackas industriella historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. På 1550-talet lät Gustav Vasa etablera en hammarsmedja vid Nacka ström som via tre fall rinner mellan Dammtorpssjön och Järlasjön. Vattenkraften gav här upphov till ett litet brukssamhälle och under ca 350 år utnyttjades Nacka ström till att driva bl. a. krutkvarnar, mässingbruk, papperskvarnar, klädesstampar och Mjölkvarnar. Med undantag för en kvarnbyggnad från 1800-talet samt några boningshus och ett magasin finns endast husgrunder och andra lämningar av dessa industriella verksamheter kvar i dag.

Kvarnar
Det var inte endast vid Nacka ström som det tidigt fanns kvarnar. Vattendrivna kvarnar har det funnits åtskilliga inom nuvarande Nacka kommuns område. Vid Danviken alldeles invid nuvarande Hammarbykanalen, stod en mjölkvarn färdig att tas i bruk år 1543. I början av 1500-talet hade man dämt upp Hammarby Sjö och på detta sätt fått ett kraftigt fall på vattnet. Danvikens kvarn var i bruk fram till sekelskiftet 1900. Byggnaderna revs kort därefter. Uppe på Danviksklippan (nu tillhörig Stockholms kommun) fanns alltifrån 1600-talet en väderkvarn.

Mindre kvarnar fanns även vid Vikdalen (denna skvaltkvarn kallas Järla kvarn på en karta från 1690-talet och drevs med vatten från den numera igenfyllda sjön Skvaltan) och vid Duvnäs gård där kvarngården i dag finns kvar. Erstaviks kvarn, även den vattendriven, var en av skärgårdens största mjölkvarnar och här malde många skärgårdsbönder sitt Mjöl. Erstaviks kvarn lades ned å 1870-talet. Av kvarnen finns endast fundament kvar men mjölnarbostaden finns bevarad.

Nere vid Skurusundet på Stora Björknäs forna ägor finns även i dag delar av det som en gång var Stora Björknäs kvarn bevarad (Kvarnvägen 14). Kvarnen hade då den lades ned omkring 1910 varit i drift omkring 300 år.

Längre norrut på Ormingelandet på Kummelnäs ägor låg Lövberga kvarn. På 1700-talet gjordes en rad fördämningar varvid Stora Dammsjön (nu Myrsjön) och Kvarnsjön bildades. Lövberga kvarn var i drift till omkring 1907. Byggnaderna brann ned till grunden 1917. På Velamsunds ägor låg Fösa kvarn, som drevs med vatten från Karbosjön. Kvarnverksamheten upphörde här vid 1800-talets början, men efterföljdes av den "Engelska" kvarnen nära Rörsundsviken.

Under 1800-talets sista decennium fick de vattendrivna kvarnarna hård konkurrens av de två stora ångdrivna industrikvarnarna Saltsjöqvarn och Kvarnen Tre Kronor och det dröjde inte länge förrän dessa helt konkurrerade ut de mindre kvarnarna. Saltsjöqvarn hade anlagts 1888 invid

Danvikens hospital och Kvarnen Tre Kronor byggdes under 1890-talet på Hästholmen, nuvarande Kvarnholmen.

Annan äldre industri
Under 1600-talets första hälft anlades i Danviksområdet flera mindre industrier. Strax öster om hospitalsområdet fanns ända fram till 1856 ett kimröksbruk, området kallades från 1830-talet för Hermansdal och här fanns även en omtyckt och välbesökt krog.

Holländaren Johan van Swindern erhöll 1647 tilllåtelse att anlägga ett beckbruk på Sicklaöns norra strand invid nuvarande Svindersvik. Johan van Swindern har för övrigt fatt ge namn både åt platsen och åt den lilla havsvik som tidigare hette Finnsviken. Det är dock osäkert huruvida van Swindern någonsin uppförde något beckbruk invid Svindersvik, klart är däremot att han förlade ett beckbruk till ett område invid nuvarande Finnboda varv. Detta beckbruk fanns kvar till 1874 då Bergssunds Mekaniska Verkstads AB köpte området. Ännu ett beckbruk grundades på 1720-talet, det så kallade "nya beckbruket", som förlades till stranden invid Svindersvikens norra strand.

Ett mindre lyckat experiment var försöket att utvinna salt ur Östersjöns bräckta vatten! 1686 anlades ett saltbruk invid Saltsjön på Danvikens hospitals mark. Redan efter några få år tvangs man dock ge upp det misslyckade experimentet.

Vid Stora Sickla gård grundades 1727 ett kattunstryckeri. (Kattun är ett tunt men tätt bomullstyg som var mycket uppskattat under 1700talet). En av initiativtagarna till detta "Cattuns Tryckerij och Blekerij" var ingen mindre än Jonas Alströmer, en av 1700-talets ivrigaste förespråkare för en inhemsk manufakturindustri. Fabriksanläggningen vid Stora Sickla blev imponerande, här fanns förutom färgeri, tryckeri och magasin även bostäder för arbetarna. Arbetsstyrkan uppgick som mest till omkring femtio personer (1769). Kattunstryckeriet vid Stora Sickla lades ned någon gång strax efter 1831. Av tryckeriets byggnader och anläggning finns tyvärr i dag ingenting bevarat.

Under några decennier omkring 1700-talets mitt fanns vid Duvnäs gård en smedja för tillverkning av lås samt även en nålfabrik. Fabrikerna grundades på 1750-talet av den skotske industrimannen Robert Finlay och utgör i dag Duvnäs nedre gård.

Av det som en gång var Björknäs glasbruk finns i dag ingenting bevarat. Vi vet dock att glasbruket som grundades 1736 låg vid nuvarande Lilla Björknäsvägen. Vid glasbruket tillverkades, under dess närmare femtioåriga tillvaro, allehanda bruksglas såsom buteljer, glas och spegelglas. Då glasbruket lagts ned utnyttjades vattenkraften för att driva en klädesvalk och klädesstamp. Senare fanns här även ett pappersbruk och en sämskskinnsstamp. Samtliga byggnader i området revs då Rörstrands porslinsfabrik 1906 köpte marken.

Rörstrand tänkte förlägga sin nya porslinsfabrik till Lilla Björknäs, planer som dock aldrig kom att förverkligas.

Vid Kummelnäs gård fanns mellan åren 1827-51 en ättiksfabrik. Fabriksbyggnaden finns fortfarande kvar.

1880-talets industriella expansion

I Stockholm kom den industriella expansionen i gång på allvar under 1870-talet. Staden blev snabbt för trång. Utflyttning och nyetablering av industrier till billigare och rymligare tomter utanför stadsgränsen följde. Vid Finnboda och Henriksborg uppstod, med början 1874, en blandad bebyggelse av fabriker och arbetarkaserner av samma slag som vid Liljeholmen, det första industriområdet utanför stadstullarna. Under 1880 och 1890-talet fortsatte denna utveckling i ökad takt.

Bergsunds Mekaniska Verkstads AB köpte 1873 ett stort markområde vid Finnboda och flyttade samma år ut delar av sin varvsverksamhet från södermalm i Stockholm, Finnboda Varv AB hade bildats. Grannar i söder invid Svindersviken var AB Förenade Superfosfatfabriken Gäddviken. Fabriken som tillverkade konstgödsel hade byggts 1871. En del av de anställda arbetarna och tjänstemännen bodde i tjänstebostäder invid fabriken eller på Kvarnholmen. I dag ligger KF:s kafferosteri på platsen för superfosfatfabriken.

1890 stod AB Saltsjöqvarns imponerande kvarn och magasinbyggnad färdig att tas i bruk. Tomten hade företaget två år tidigare köpt från Danvikens hospital. Valet av tomtmark avgjordes av det ur transportsynpunkt utmärkta läget. Av samma anledning valde Qvarnaktiebolaget Tre kronor att 1898 lokalisera sin kvarn till Hästholmen (nu Kvarnholmen).

Bland övriga fabriker i Henriksdals- och Henriksborgsområdet kan nämnas Svenska Oljeslageri AB grundad 1841, hitflyttad 1888, och Rylander och Rudophs Fabriks AB vars fabriksbyggnader uppfördes 1887. Här tillverkades bl. a. elektriska kol- och torrelement.

På Stora Sickla gårds och Järla gårds mark växte kring sekelskiftet, två industriområden fram. Det nybildade företaget AB Diesel Motorer beslöt 1898 att förlägga sin fabrik till Sickla och redan samma år uppfördes de första fabriksbyggnaderna. Företaget lät även uppföra flera arbetarbostäder. AB Diesel Motorer och Nya Atlas slogs 1917 samman till ett bolag; AB Atlas Diesel. Det nya bolaget expanderade ytterligare och fabriksområdet upptar i dag en ansenlig yta. Sedan 1956 heter företaget Atlas Copco.

Bland övriga industrier i Sicklaområdet märks AB Kåbergs tapetfabrik som 1906 flyttat från Stockholm till Sickla, och Bageriidkarnas jäst AB grundat 1893.

AB de Lavals ångturbin köpte 1895 mark invid Järla gård och de första fabriksbyggnaderna stod färdiga året därpå. AB de Lavals industrikomplex vid Järla kom att byggas ut ett flertal gånger innan företaget 1964 flyttades till Finspång. Flera av de äldre industribyggnaderna finns i dag bevarade.

På Sicklaöns norra sida alldeles öster om Vikdalen grundades 1899 i V Svenssons motorfabrik som tillverkade den så kallade Avancemotorn. Under fabrikens glansperiod 1915-25 sysselsattes över 500 arbetare vid fabriken.

Vid Lännerstasundet på Tollare gårds mark grundades 1922 Tollare pappersbruk. Pappersbruket tillverkade främst tidningspapper. Fabriken lades ned 1964. Flera av fabriksbyggnaderna finns kvar.

På flera håll inom kommunen grundades under 1900-talets första decennium en rad mindre industrier och verkstäder, så till exempel Dahlgrens snickerifabrik i Ektorp, en torvströfabrik och ett tegelbruk, de båda sistnämnda i Älta.