Lite gas och korta blänk

”Lite gas och korta blänk”

AGA Lidingö, solventiler i älder och nyare utförande. Foto: AGA, 1952

De stora uppfinningarna
Gasaccumulator blev en del av den så kallade snilleindustrin, dvs tillverkning byggd på epokgörande uppfinningar av stor betydelse för svensk verkstadsindustri. I AGA:s fall handlade det om klippljusapparaten, solventilen, AGA-massan samt den så kallade Dalénblandaren – samtliga Gustaf Daléns uppfinningar som tillsammans kom att kallas AGA-systemet för fyrbelysning.

De mest omtalade uppfinningarna var klippljusapparten och solventilen, men föregicks av AGA-massan som egentligen var förutsättningen för de övriga.

Experimenten med klippljusapparaten, eller ”klippen” som den kallades, började 1905, en tid då fyrarna lyste med fast sken och drevs av dissousgas – dyrbart och tillsynskrävande. Lotsverkets uppdrag till Gasaccumulator var därför att hitta en lösning som minskade gasåtgången samtidigt som fyrarna skulle gå att skilja från varandra ”lite gas och korta blänk”.

Efter en hel del försök stod klippljusapparaten klar, genial i sin enkelhet. Genom en sinnrik konstruktion släpptes gasen fram i bubblor, som tändes av en liten evighetslåga. På så sätt åstadkoms ett blinkljus, som genom olika avstånd mellan gasbubblorna kunde göras olika långt och därigenom ge fyrarna skilda karaktärer. Tekniken var driftsäker och gav en gasbesparing på 90 procent.

AGA Lidingö, tidig klippapparat. Foto: AGA, 1905

Nästa utmaning var slöseriet att fyrarna blinkade även under dygnets ljusa timmar. Lösningen blev solventilen, den mest berömda av Daléns uppfinningar, som bygger på det faktum att mörka föremål utvidgar sig när de drar till sig ljus och värme. Därför försåg Dalén sin uppfinning med en svärtad stav omgiven av tre blanka. Den svärtade stod i förbindelse med gastillförseln som täpptes till när staven utvidgades av morgonljuset och fyren släcktes. När mörkret föll krympte den svarta staven så mycket att gasen åter släpptes fram till evighetslågan och fyren tändes.

Den fjärde hörnstenen i AGA-systemet för fyrbelysning var de så kallade Dalén-blandaren, en särskild gasblandning och ett glödnät som hölls vitglödande genom en blandning av acetylengas och syre. Det behövdes för de stora havsfyrarna, som krävde ett helt annat ljus än den öppna gaslågan kunde ge.

Helene Broms och Nina Enström