Poleravdelningen på snickarverkstaden

AGA Lidingö, poleringen. Foto: AGA, 1929

Bilden tillhörde Gerda Lindroth, Bergsätra, som syns längst ner till vänster på bilden. Hon arbetade på AGA 1928-64. Vid en intervju 1985 berättar Gerda:

”Det var en väninna till mig som arbetade ensam med att polera lådorna till kristallmottagare på AGA:s snickeriverkstad. De behövde fler där och hon frågade om jag fick börja. Jag började 1928 på ’Poleringen’ och var glad över att ha fått jobb. Det var dåliga tider och ont om pengar. Jag var äldsta dottern hemma och hade haft hand om hemmet med tre småsyskon och tre äldre bröder sedan min mor gått bort 1918. Efter 1925 då också min far dog hade jag ensam haft ansvaret för hushållet.

Så länge vi höll på med kristallmottagarna, var vi två på poleringen, men när tillverkningen av radioapparater kom igång, anställdes fler flickor. På 30-talet var vi 20-25 stycken. Ett tag arbetade två pojkar men annars var det bara flickor på avdelningen.

Lådorna till radioapparaterna tillverkades en trappa upp i snickeriverkstaden, där höll också poleringen till i rummet ut mot sjön. När lådorna kom till poleringen skulle de först betsas med mahognyfärg och sedan polityrstrykas en gång, torkas och slipas med sandpapper och slipvätska för att sedan poleras en eller flera gånger. Polityren blandade flickorna själva av flingor, som smältes och blandades med denaturerad sprit.

Blandningen filtrerades genom en gammal filthatt och hälldes på flaskor. Varje flicka hade en flaska polityr och sprit i lagom blandning och polerade tills det blev blankt. Det krävdes noggrannhet och styrka i armen. Sista behandlingen var efterpoleringen med klarmedel. För att få bort överflödigt klarmedel, strök man med handflatan över ytan och sista gnidningen gjordes med en ren bomullstuss. Nu var lådorna klara och staplades på en tralla som drogs på spåret bort till Block l där monteringen låg. Vi jobbade på ackord och lönen var 57 öre/timmen plus ackord 1932.”

Helene Broms och Nina Enström